Att som ledande lärare skapa ett klimat där reellt elevinflytande blir naturligt

Om man ska arbeta med reellt elevinflytande, hur gör man då för de eleverna som är utsatta? Min LLU pratade om elever med hög och låg status i klassen. Elever med mycket klasskompisar, som de flesta lyssnar till och håller med. Om en elev med hög status lägger fram ett förslag på vad man ska arbeta med eller hur man ska arbeta kommer med största sannolikhet denna elev få sin vilja igenom. Om man ska rösta, ska man rösta anonymt? Ska man använda blanketter? ”Det demokratiska röstandet” – Är det ett bra sätt att arbeta på? Att majoriteten bestämmer och minoriteten får infinna sig i det som bestämts.

Detta var några av de frågor som diskuterades idag under vårat möte över Adobe Connect. När det gäller att använda röstning som hjälpmedel för att låta eleverna få vara med och bestämma innehåll och upplägg av undervisning ansåg vi att det traditionella röstandet med handuppräckning inte är optimalt. Eleverna röstar oftast på sina kompisars alternativ och kollar runt efter hur andra röstar. Vi pratade vi bland annat om att använda Ipads där eleverna får rösta mer anonymt, att blunda medan dom räcker upp handen och röstar eller att använda lappar. Vi kom även fram till att om man skulle använda sig av det traditionella röstandet med handuppräckning så är det oerhört viktigt att eleverna argumenterar och motiverar varför dom har röstat som dom gjort.

Att kunna argumentera för sin sak är inte så lätt för den som inte har gjort det tidigare och därför anser vi att det är viktigt att göra övningar där eleverna får öva på detta. Några bra tillfällen att ta vara på för att öva detta är när det gäller saker som eleverna kan påverka som är viktiga för eleverna där dom verkligen blir involverade. Ett exempel vi använde var att eleverna kunde få vara med och få påverka en skolgård som skulle rustas upp och få nya aktivitetsredskap. Här måste de motivera varför sakerna behövs på skolgården men också om det är realistiskt och praktiskt möjligt. En elev kanske vill att man ska ha ett bollhav på skolgården. Elevens argument är att det är roligt med bollhav och att det är en rolig sysselsättning på rasten. Ja, men är det möjligt att ha ett bollhav på skolgården? Hur blir det om det exempelvis regnar? Sen är det lika viktigt att vi som lärare eller högre ledning inte bara kommer tillbaka med svar som ”Nej det fungerar inte” eller liknande. Vi behöver komma med motiveringar tillbaka om vad som fungerar eller inte och varför. Vi är förebilder för eleverna. Detta kan även leda till fortsatta tankar kring motargument hos eleverna.


Att rösta anonymt kan som sagt underlätta för de elever som inte har lika hög status i klassrummet och förhindra att man endast röstar på sina kompisars förslag men vi alla ansåg att det är oerhört betydelsefullt att kunna ha öppna diskussioner i klassen. Hur viktigt det är att skapa ett bra klimat i klassrummet, ett öppet klimat där alla elever vågar göra sin röst hörd. Att skapa goda relationer med sina elever och ta sig tid att lära känna dem och inte vara rädd för tystanden som kan uppstå i klassrummet efter man har ställt en fråga. Ett förslag till att skapa ett sådant klimat är att eleverna får öva på att framföra sina åsikter och delta i diskussioner i helklass genom att man börjar med att göra det i mindre grupper. I grupperna diskuterar de sedan fram förslag som dom framför som grupp för klassen. Här pratade vi om att man inte ska dela in grupperna efter det traditionella ”duktig flicka tillsammans med stökig pojke” utan att det här faktiskt är till en fördel för eleverna om de befinner sig på samma nivå för att bland annat våga säga vad de tycker och tänker. Att använda sig av ”No hands up” för att alla elever ska få lika mycket talutrymme är också ett alternativ för att skapa ett bra klimat, exempelvis med hjälp av glasspinnar eller Ipads.
Film av: Anette Eskilsson, förskollärare och utvecklingsledare på Enerbackens förskola. 
(Pedagog MölndalUtlagd 250413

Kommentarer

  1. Mycket bra tankar! Jag har också funderat mycket på det här med omröstning just för att eleverna ska få känna sig delaktiga. Dock finns risken att vissa elever alltid får sin vilja igenom och att vissa elever aldrig ens vågar uttrycka sin vilja, då syftar jag både på det ni diskuterade, att vissa elever alltid kommer att rösta som kompisen, men också att vissa elever inte kommer att våga ge förslag till omröstningen. Jag tror att anonym omröstning kan vara ett mycket bra alternativ. För visst är det så, vissa elever har högre status än andra och har en benägenhet att alltid få som de vill.

    Detta var väldigt tydligt i min VFU-klass. Jag var i en klass med 20 pojkar och bara 7 flickor. I denna klass fanns det en grupp pojkar som väldigt gärna lade fram sin åsikter trots att de inte var ombedda och de talade gärna rakt ut utan att ta hänsyn till klasskamraterna. Flickorna i denna klass var tysta som möss och räckte sällan upp handen, trots att de visste svaret. Det var som att de redan visste att de skulle bli överkörda. Detta var något som lärarna i klassen arbetade väldigt aktivt med, dock inte utan problematik. Satte de en stökig elev med en tyst elev blev den tysta nedtryckt, satte de två stökiga elever med varandra fick de ingenting gjort.

    Visst är det oerhört viktigt att kunna ha öppna diskussioner i klassrummet men, som ni skriver, så behöver eleverna få träna först, både på att framföra sina åsikter med också, kanske framförallt, att lyssna och respektera att alla inte tycker som en själv och att det är helt okej.

    SvaraRadera
  2. Jag tror precis som ni skrivit redan, många elever röstar på ett sätt bara för att kompisen röstade så. De "starka eleverna" blir de som styr över de svaga. Att få ett tillåtande klassrumsklimat där alla vågar säga vad de tycker är ju drömscenariot. Jag tror absolut man kan nå dit men det krävs nog en hel del övningar på vägen. Som du du skrivit Ellinore behöver läraren guida och vara förebilder för eleverna. Visa att det är ok att tycka olika, visa att "jag tycker såhär för att.." för att ge eleverna exempel på att motivera och argumentera för vad de tycker och också visa att det är helt okej att tycka olika. Bra exempel också, att diskutera om skolgården. Att använda ämnen som ligger nära elevernas vardag gör dem tryggare i att våga säga något tror jag.

    "No hands up" tycker jag är verkar vara ett jätteintressant sätt att arbeta på. Har läst lite om det och en del lärare gör det när det gäller att framföra åsikter om något i klassrummet och andra har det så hela tiden i undervisningen. Jag tror det skulle gynna både delaktigheten och lärandet om man alltid hade det så. Det kräver att eleverna hänger med, man vet ju aldrig vem som får frågan ;-) Men eleverna ska inte känna en press, om någon inte kan så är det helt ok. Frågan kan bollas över till någon annan och sedan kan man gå tillbaka till den eleven som inte kunde svaret från början och exempelvis fråga "vad tänker du om det Pelle sa?" eller "håller du med om det?" eller liknande.. På så vis blir den eleven delaktig ändå. Är det någon som stött på detta arbetssätt under vfu-perioderna? Funkade det bra/dåligt?

    SvaraRadera
  3. Jag finner detta inlägg väldigt intresseväckande. Jag har tidigare inte reflekterat så mycket kring konsekvenserna olika slags elevinflytande (som i detta fall röstning) kan ge. Jag har mest bara tänkt att röstning måste vi använda för att ge inflytande till eleverna, så de kan vara med och bestämma. Men efter att ha läst din text så blir jag tveksam. Om vi startar med handuppräckningen, som kan göras anonym eller öppen, så finns för och nackdelar. Man får ett slags majoritetsbeslut, och det går förhållandevis fort, så det är en fördel. Men frågan är hur många som röstar som de verkligen djupt i hjärtat vill. (Precis som du är inne på!) Är det en öppen handuppräckning så tror jag absolut inte att eleverna röstar som de vill, så den metoden väljer jag bort direkt. Men även om de blundar så funderar de nog enormt mycket på vad de borde välja (för att passa in), och inte vad de nödvändigtvis vill välja, vilket säkerligen blir en stress. Fördelen är ju att sålänge ingen tjuvkikar (vilket man inte kan garantera) så behöver ju någons enskilde åsikt aldrig uppmärksammas.. Jag vet att när jag gick i skolan, så använde vi just den metoden mycket, där vi fick blunda och räcka upp handen. Jag kan inte minnas att jag någonsin kände obehag eller att det var något problem med metoden i sig, utan det fungerade faktiskt riktigt bra. Men som du också är inne på, så beror nog det hela på klimatet i klassrummet.

    Jag skulle nog rent generellt säga att anonyma röstningar av olika slag är att föredra. Men du nämner att man ändå bör ha öppna diskussioner i klassrummet, där allas åsikter ska få komma fram och respekteras. Och där håller jag givetvis med. Men dessa diskussioner kanske kan ske i andra ämnen och teman än vid beslutstagande. Vid lite viktigare beslut så kanske alla röstningar kan få vara anonyma, om man inte känner att det fungerar att ha öppna just i sin klass. Men då måste man i övrigt ha öppna diskussioner där alla får komma till tals, om andra ämnen. Det kan vara samtal om vad som helst.

    Ja, du gjorde mig lite tvådelad. Men summan av det hela tror jag blir att jag föredrar anonyma röstningar när det är viktiga beslut som ska tas. I övrigt vill jag betona, precis som du, hur viktigt det är att man jobbar för ett tillåtande klassrumsklimat från dag 1. Alla elever ska våga komma till tals i klassrummet och få säga precis vad de tycker, och vara precis som de vill vara, utan att bli nedtryckta av någon annan. Detta gäller såklart även oss lärare, att vi behandlar alla likvärdigt. Precis som du säger - vi lärare är förebilder för eleverna! Våra handlingar påverkar dem.

    // Jennifer Pavlovic

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressanta tankar! Vad gäller just det här med att låta eleverna bli mer aktiva genom röstning så är jag nog inne på samma spår som ni varit i era diskussioner, att den anonyma omröstningen troligtvis är ett bättre alternativ än handuppräckningen där eleverna inte är anonyma.
      Med anonym röstning tänker jag dock att man tappar momentet där eleverna ska argumentera för sin sak, så där kanske man får göra en avvägning och titta på syftet med uppgiften. Är det viktigare att eleverna får öva på att argumentera för sin sak eller är det röstningsmomentet som är det viktiga i uppgiften? Idag finns det väldigt mycket olika program och appar för just anonyma omröstningar och de kan säkerligen vara ett ganska bra alternativ om man vill använda sig av omröstning. Jag har själv kört ”omröstning” med handuppräckning där eleverna fick blunda, vi hade då olika typer av värdegrundsfrågor/påståenden där eleverna fick räcka upp handen när de höll med. Det var visserligen äldre elever (åk 8) och därmed också lite andra typer av frågor och påståenden än vad man kanske skulle använda för fk-3, men något som märktes rätt snart var att de osäkra eleverna vågade svara ja/hålla med i påståenden som de aldrig hade svarat ”ja” på om bästa kompisen hade suttit bredvid och sett vad de svarat. Så jag tror absolut att den typen av handuppräckning (och anonyma omröstningar) kan göra att man kanske får fram de lite mer osäkra eleverna och att de vågar svara mer ärligt när ingen annan ser.

      När vi var ute på VFU nu gjorde min LLU övningen "Fyra hörn" med sin klass och lät då eleverna diskutera och argumentera för sina val. Nu fick eleverna i detta fall ganska lätta frågor och svarsalternativ i stil med: "Min favoritsmak på glass är...". När alla hade placerat sig där de ville fick de också tala om varför de t.ex. gillade chokladglass mest. Jag tänker att en sådan övning kan vara en ganska bra början för att få igång eleverna och genom den låta de öva på att argumentera och framföra sin åsikter kring relativt lätta ämnen, innan man sedan kan ta det vidare i undervisningen och arbeta mer kring ett öppet klassrumsklimat och att alla åsikter är accepterade.

      Radera
    2. Tack för ditt svar Theresia! "fyra hörn" är en jätte bra övning där eleverna för träna att argumentera och motivera. Detta använde även jag under min VFU men glömde helt bort det nu när jag skrev såklart ;)

      Radera
  5. Mycket intressant inlägg! Jag har också tänkt på denna problematik, att inkludera eleverna genom att rösta i klassrummet och lyckas få fram allas ärliga åsikt. Antingen så kan det ju vara så att frågan inte engagerar eleverna, vilket då gör att motivationen till att ge en genuin åsikt saknas. Men det kan ju också vara så att eleven är osäker och väljer hellre att rösta som sina starkare klasskamrater. På min VFU så var det ett problem att få fram en åsikt som inte var påverkat av andra. Så de viktiga frågorna, som till exempel trivsel, inkluderades på utvecklingssamtalen där eleven fick framföra sin åsikt med hjälp av en enkät. Det tycket jag var en bra lösning till viss del, då möjligheten att svaret blev påverkat av klasskamrater försvann. Men samtalen sker ju alldeles för sällan och det behövs elevinflytande i den dagliga undervisningen.

    Ett mycket bra alternativ tycker jag är "fyra hörn" som du skriver om Theresia och som jag tror kan bidra till goda diskussioner om eleverna samtidigt får motivera sina val. Det viktiga är nog att eleverna är bekanta med denna typ av uppgifter, så att det finns en öppenhet och acceptans att tycka olika. Men också att man känner sina elever och att de får rösta om något som känns viktigt och motiverande för dem.

    /Elsa Nilsson, AC3

    SvaraRadera
  6. Ett bra inlägg med många kloka tankar och ideér, även här i kommentarerna ovan. Det är många intressanta frågor ni har diskuterat kring och som har många svar där jag tycker att alla tillvägagångssätt har både för- och nackdelar. Att rösta anonymt kan vara bra om jag ser det ur ett elevperspektiv där eleven kanske inte vågar uttrycka sin åsikt och då vågar träda fram anonymt. Å andra sidan tror jag att jag som pedagog vill veta vart mina elever står i olika frågor.
    Att använda blanketter tror jag fungerar bra där ett ärligt svar ges av eleven. Om blanketter skickas hem där eleven får uttrycka sig i lugn och ro, kanske tillsammans med en vårdnadshavare, så tror jag att de flesta eleverna ger ett ärligt svar och verkligen får fram sin egen åsikt.
    Låter man eleverna vara med och bestämma i olika frågor så tror jag att man bidrar till en trevlig och trygg klassrumsmiljö där eleverna känner att deras röster blir hörda.

    Att skapa diskussioner i klassrummet tror jag också är viktigt, speciellt att diskutera om det är något som ska röstas fram så att alla elever förstår vad som ska röstas på, vad som händer vid de olika alternativen att rösta på osv. Att diskutera är så klart bra även om det inte gäller att rösta men en övning som nämnts här i kommentarerna om "fyra hörn" provade jag under min vfu på en lektion om yttrandefrihet. Där skapades diskussioner som gjorde att vi drog över tiden då alla argumenterade för sitt val, vissa mer än andra och på ett mer seriöst plan, vissa hade ju bara gått dit kompisen gått och kunde ju inte riktigt argumentera för sig heller. Det var första gången klassen gjorde denna övning och min slutsats var att det var en lyckad övning då de flesta eleverna engagerade sig i diskussionen.

    "Att majoriteten bestämmer och minoriteten får infinna sig i det som bestämts" låter ju onekligen lite orättvist så klart, men samtidigt är det ju mycket som bestäms utifrån majoriteten i samhället och det tycker jag att eleverna ska vara medvetna om. Är det så som du skriver i inlägget att de med hög status alltid får sin vilja igenom så är det ju så klart tråkigt för de som kanske inte vågar yttra sig och då behöver man kanske se över vad som ska röstas om och kanske göra det på olika sätt från gång till gång, ibland skicka hem blanketter, ibland anonymt och ibland handuppräckning.

    Ja, det här kan diskuteras i oändlighet och jag tror att man får utgå från den elevgrupp man har, det kan nog variera väldigt.
    /Sandra Erixon

    SvaraRadera
  7. Jättebra att ni skriver att läraren måste komma med motiveringar till varför inte deras förslag/idé kommer att gå igenom. Det är flera gånger jag har varit med när läraren sagt “Ja, men du vet ju varför” eller “Nu ska vi inte överdriva”. Fast eleverna kanske inte alls förstod varför det inte skulle funka, det är bättre att förklara ordentligt för eleverna anledningar till varför det inte är möjligt att införa deras idé.

    Väldigt bra skrivet att eleverna måste känna en trygghet i klassrummet innan läraren väljer att göra en omröstning, för annars kommer endast de starka eleverna i klassen få säga sitt och de svaga eleverna kommer kanske hålla med för att de inte vågar uttrycka sig i rädsla att bli retad eller illa behandlad av sina klasskompisar. Intressanta tankar och idéer!

    SvaraRadera
  8. Klassrumsklimatet är viktigt där det måste finnas acceptans för olika åsikter och chanser att göra sin röst hörd i undervisningen. Läraren är en modell för hur det ska fungera då den ska motivera och införliva klassen där en trygghet ska finnas så alla törs säga sin mening. Min LLU arbetade mycket med klimatet i klassen och eleverna fick träna på att se till sitt eget och berätta sin åsikt i klassen. De röstade ofta öppet och det kunde vara problematiskt för vissa då de ville se vad kompisen röstade på innan de själva kunde ta ställning.

    Bra tips att använda "Fyra hörn" som Theresia nämnde, då det är lättare att placera sig på en plats som representerar en åsikt istället för att berätta det verbalt om man har svårt att uttrycka sin åsikt. .
    Ett annat tips är att sitta på stolar i en ring då läraren presenterar påståenden och eleverna reser sig när den håller med tex " Jag tycker om glass". En elev får motivera sitt val och sen sitter alla ner igen. Aktiviteten fortsätter med en ny fråga och pågår till alla har fått säga en motivering.

    SvaraRadera
  9. Hej Ellinore,
    Jag kan hålla med om att det inte i alla klasser kanske är det mest gynnsamma att rösta genom handuppräckning. Men som du skriver finns det andra sätt att rösta på. Under min VFU period förekom såväl röstning i form av handuppräckning och anonymt. Ett alternativ är att använda appar och program. En app som jag använde under min VFU var Kahoot! Den kan användas för såväl röstning som quiz i olika kunskapsområden. Men grundproblemet om elevstatus kan ju trots detta kvarstå. Då tror jag det är viktigt att eleverna är medvetna om hur röstning går till samt att det är individens eget önskemål som bör röstas på. Jag tror att klassrumsklimatet är något som lärare aktivt behöver arbeta med. Ett accepterande klassrumsklimat där eleverna respekterar varandras skilda åsikter och önskemål är viktigt. Detta beskrivs ganska bra i artikeln ”Samtal för elevinflytande” (Skolverket, 2016, s.17). Där står bland annat att ”Ett tryggt samtalsklimat ger utrymme för intellektuell utmaning och kommer att krävas om eleverna ska ge sig in i ett gemensamt utforskande av kunskaper, idéer och värden.” (ibid).

    Angående din frågeställning om huruvida det är demokratiskt att arbeta på det sättet att majoriteten får bestämma skulle jag svara ja. Däremot tror jag att det kan krävas en variation i arbetssätt för att uppnå en bra utformning på undervisningen kopplat till elevdelaktighet. Enligt läroplanen ska eleverna förberedas för att leva i vårt demokratiska samhälle. Vissa val vi gör i vardagen beslutas enbart av oss själva medan andra val är baserade på majoritetens önskemål. Som du skriver är det viktigt att kunna argumentera för sin sak, men även att kunna acceptera att andras åsikter och att det kanske inte alltid blir på det sätt man önskat.

    Mathilda

    SvaraRadera
  10. Väldigt bra och aktuella tankar!
    Jag upplevde precis som andra skrivit att det var många som tittade på kompisen vid handuppräckning, eller omröstning av div saker. Även när de skulle skriva på en liten whiteboard så kikade vissa på varandras svar innan de skrev ner sitt svar själva.
    Det är lätt att tänka att det ”bara” är att använda sig av dolda omröstningar, i vår grupp hade en person använt sig av svarslappar med en QR-kod så ingen visste vad den andra svarade. Super smart! Speciellt för eleverna med låg status som inte kommer fram annars men problemet kvarstår ju precis som ni skriver. Dessa elever måste få öva sig i att yttra sin åsikt på något annat odramatiskt sätt.
    Jag tror precis som ni att man måste arbeta med klimatet i klassrummet/skolan och det dagligen så att alla känner att de är inkluderade i ett öppet klassrum där man faktiskt vågar visa, tycka och tänka som man gör utan att någon trampar på en för det.
    Mycket värdegrundsövningar där man verkligen markerar att man får tycka olika och att allas tankar och funderingar är lika mycket värda .

    Många gånger under min VFU period så har barnen delats in för att arbeta i grupp egentligen helt utan en bakgrundstanke till varför man arbetar i grupp. Här tänkte jag på det som Eva Hammar Chiriac skriver om grupparbeten. Grupparbetet startar innan genom att läraren överväger syftet med ett grupparbete. Är syftet att barnen ska trivas, känna tillhörighet eller övar man på kunskapsmässiga mål? (Hammar Chiriac 2016, s103) Jag tror att man många gånger kanske inte riktigt har tänkt igenom målet med grupparbete man kanske rent utav aldrig ens har hjälpt eleverna med hur man arbetar i grupp och kanske heller inte har etablerat grupparbetsregler. Detta tänker jag skulle kunna hjälpa och lyfta elever med låg status samtidigt som man även hjälper elever med hög status att inte ta för mycket utrymme heller trots att de många gånger inte är medvetna om att de gör just det.

    Tania

    SvaraRadera
  11. Jag kan inte annat än att hålla med ovanstående om att det var ett väldigt intressant inlägg med mycket bra tankar. Till att börja med så tycker jag absolut att man kan använda sig av det "demokratiska röstandet" i klassrummet särskilt med tanke på att det i LGR 11 faktiskt står skrivet att skolans mål är att varje elev "har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former". Därför tycker jag att den här typen av mindre omröstningar kan vara ett bra sätt att visa på vad ovanstående citat kan innebära. Precis som många andra, och som även ni diskuterat, tycker jag att det anonyma röstandet är det bästa tillvägagångssättet framförallt med tanke på det du nämner angående hög- och lågstatuselever. Sedan tänker jag att det anonyma röstandet kan se ut på olika sätt beroende på situationen och vad klassen röstar om.

    Det ni diskuterat om att låta eleverna, vid en omröstning genom vanlig handuppräckning, motivera varför de röstat som de gjort tror jag kan vara en bra övning då det låter dem reflektera över och analysera sitt eget val vilket jag tror är utvecklande. Men som ni skriver kan det nog behövas en viss träning i detta och ett tryggt klimat i klassen. Något jag upplevde under min VFU där jag var i en ganska stökig klass med mycket tjafs var att eleverna fick en annan känsla av trygghet när vi satt i ring på golvet och diskuterade än när vi satt i bänkarna. För att visa att det är ok att tycka olika gjorde min LLU en så enkel övning som att de fick turas om att berätta om sina intressen när vi satt i ring på golvet och utifrån detta startade sedan en diskussion om att det är ok att tycka (och vara) olika. Så kanske kunde man börja med mindre diskussioner där eleverna får motivera vad de tycker på detta sätt?

    //Therese

    SvaraRadera
  12. Tack för ett intressant inlägg Elinore!

    Att rösta är en naturlig del i skolan, eleverna får chansen att ta ställning till olika saker och därmed få inflytande. Det som jag anser vara ett av problemen är att elevinflytandet inte riktigt blir på ett bra sätt om det endast handlar om att rösta för eller emot (som du också är inne på). Majoriteten vinner och de som röstade emot får sina röster hörda, men inte mycket mer. Då är det kanske att föredra (som du skriver) att ha ett samtal (eller att var och en skriver argument på ett papper som läraren sedan läser upp), att var och en får uttrycka sina tankar och att det sedan blir en kompromiss. Förhoppningsvis blir de flesta nöjda med resultatet, de som inte blev nöjda kanske tänker på att stärka sina argument till nästa gång.

    Du skriver om klimatet i klassrummet, det tror jag är oerhört viktigt överlag för att kunna bedriva undervisning. Eleverna ska kunna känna sig trygga och respekterade. Om det inte finns, hur ska de hitta motivationen och kunna lära sig det som är tänkt?

    /Rebecca, Nyköping

    SvaraRadera
  13. Intressant diskussion, i min VFU skola pratade vi mkt. kring hög/låg status bland skolans åk5. Detta har tyvärr gått såpass långt så att det visat sig i maktspel både under skoltid och fritid. Men det är även ett viktigt ämne i de lägre åldrarna där det är viktigt med såväl förebyggande som stävjande arbete. Upplevde som Therese att eleverna visade upp en större trygghet när de satt i en ring kring golvet, tycker att det funkar bra i de flesta grupper, även på fotbollsplanen med tolvåriga flickor. Tror att det är viktigt att våga hålla diskussioner om att vi är olika och då poängtera i att vi alla har något att lära av varandra som Pia Sundhage sa.

    SvaraRadera
  14. Jag kan inte göra annat än att hålla med om det du skriver. Elever som tittar runt vad vissa andra röstar på och liknande är alldeles för vanligt och behöver övas bort. Det handlar om att tro på sig själv och sin rätt att ha en egen åsikt. Att låta elever rösta anonymt är en bra start men jag tror på att det till slut måste mynna ut i att kunna ha en omröstning i helklass via handuppräckning. Det är en viktig förberedelse inför vuxenlivet att öppet kunna visa sina åsikter oavsett vad andra tycker. Nyckeln till detta är, precis som du skriver, förmågan att argumentera för sin åsikt och är vad vi som lärare måste se till att eleverna övar på. Läraren behöver också föregå som ett gott exempel vad gäller återkoppling, för att visa hur man bemöter oliktänkande på ett vänligt och demokratiskt vis. "Barn gör inte som du säger, de gör som gör".

    SvaraRadera
  15. Just det där med hög respektive låg status är något även jag funderat över, i min VFU klass genomfördes det ofta sociogram för att se hur grupperingarna låg samt för att urskilja de eller den med högst status i klassen. I den gruppen kunde det variera väldigt från gång till gång. Detta är något som jag rekommenderar att utföra någon eller några gånger per termin, vilket även underlättar i val av grupper till grupparbeten med mera.

    Jag tror på att variera användandet av röstning beroende på ändamålet, det finns tillfällen där man vill att eleverna ska argumentera och diskutera, samt tillfällen där man är ute efter elevens personliga åsikt opåverkad av kompisar och grupptryck.
    4-hörn övningar är ett jättebra tillfälle att få eleverna att motivera sin åsikt, de kan ju få komma att få frågan varför de valde just det hörnet och då blir det svårt om man bara följt efter kompisen. Det är ett bra sätt att visa att det är ok att tycka olika.
    Har tillsammans med en kollega använt just 4- hörn som värderingsövning efter en minst sagt turbulent dag. Där fick de ta olika ställningstaganden som de sedan fick motivera varför de kände just så. Helt fantastiska samtal blev det den eftermiddagen och jag tror att vi alla lämnade skolan lättade den dagen.

    /Jenny, Lidköping


    SvaraRadera
  16. Viktig diskussion. Jag tyckte om det någon skrev om att läraren ska motivera varför vissa beslut går igenom. Ibland har man nog lite för bråttom med att bara komma till beslut och att gå vidare så att man glömmer att ge förklaringar. Det är nog många barn som ofta blir nekade saker men inte förstår varför, det gäller även de elever som "skriker högst" och "tjatar mest"många av dem förstår helt enkelt inte vad det är för fel på deras förslag.

    Olika statusar är nog tyvärr något som är svårt att komma ifrån, tänker man på vuxna människor så är det ju extremt tydligt att det förekommer även där, ännu mer!

    Vissa kan säkert klara av att ha ett sådant ansvar som det innebär att ha hög status och har kanske inte själv heller valt det. Jag tror att man som lärare måste lära sig att nyttja "statuspersonerna" på rätt sätt. se till att de får mycket status i t.ex viktiga diskussioner där de tycker bra saker, på det sättet kan man vända det till något positivt samtidigt som man arbetar för att minsta klyftorna mellan dem och de som anses ha lägre status.
    /Malin

    SvaraRadera
  17. Ett tänkvärt inlägg, Elinore och jag tycker det är särskilt viktigt att du betonar de utsatta eleverna. De kan definieras som elever som behöver lite mer tid för att förstå vad det här med elevinflytande innebär just för dem. Eller bara förstå var det betyder att ta ställning och lägga sin röst. Ganska komplext ämne egentligen och inte självklart lätt för en sjuåring att begripa alltid.
    Jag tänker om elevinflytande att det sker i skolan i stort, genom klassråd och skolråd, som forum för medbestämmande. Men även i smått, som röstning på en film eller rastlek till exempel. Vid de här tillfällena ska eleverna få lärdomar om hur det här med röstning och majoritetsbeslut fungerar. Det är inte säkert att en sju, åttaåring har lärt sig att ta en förlust och förstår vad det innebär att acceptera vad de flesta vill. Tror det är jätteviktigt att läraren alltid har ett klart syfte med omröstningar och förbereder eleverna på vad beslutet innebär. Särskilt för känsliga eller utsatta elever kan det bli känslomässigt jobbigt om ämnet som röstas om har avgörande betydelse just för dem. Att vinna är lätt men att förlora behöver man lära sig...de behöver lära sig att ta förluster, känna att de kan förlika sig och få hoppas på att nästa gång kan det bli deras förslag som vinner. Viktigt att läraren är inkännande och respekterar elevens känslor. Kan annars bli så att de förknippar röstning med något negativt som aldrig gynnar dem eller är värt att delta i. Läraren behöver fullfölja och förklara varför vissa beslut går igenom.
    Elevinflytande ska gynna både individ och grupp och verka stärkande och framåtsträvande. Du berättar om att din LLU talade om elever med hög och låg status. Finns det en risk med det synsättet i fråga om hur man bemöter eleverna?

    SvaraRadera
  18. Hej Elinore. Flera bra och viktiga tankar som du tar upp i ditt inlägg. Jag håller helt med dig om att elevinflytande och framföra allt röstning i klassrummet kan vara problematiskt. Framför allt för de eleverna som inte är "populära". Många vill anpassa sin åsikt så att man passar in och inte sticker ut. I boken Levd demokrati så tar flera av intervjupersonerna upp att de inte riktigt vet vad demokrati är och att det är ett fint ord som bara är till för politiker och andra än de själva. Det känns ju otroligt viktigt att vi som skola tar vårt uppdrag från skollag och läroplan på allvar och hjälper eleverna att fostras till att delta aktivt i det demokratiska samhället.

    I verkligheten, utanför skolan så kommer eleverna att möta massor av olika åsikter. De personer som har hög status kommer man eventuellt att lyssna på mer och kanske inte tänka så mycket på hur man tänker kring detta själv. Därför tycker jag att det var så bra det du skrev att vi behöver lära våra elever att argumentera för sin åsikt samt lära dem att stå för det som de tycker. Denna kunskap och egenskap kommer att vara jätteviktig sedan när de lämnar skolans "trygga och kontrollerande" miljö. I framtiden står ingen lärare bredvid dem och uppmuntrar och stöttar till att våga stå för det man tycker och tänker. Jag brukar säga till mina elever att det viktigaste som du kan lära dig är att du är ansvarig för det som du gör, du behöver veta vad du tycker och våga tycka och vara annorlunda än de omkring dig. (Självklart så byggs åsikter på en grund av empati och respekt för andra människors värde och respekt för deras åsikter också.) Här är det viktigt att pointera för eleverna att man fortfarande kommer att kunna möta motstånd och andra åsikter. Ibland kan det vara värdefulla andra perspektiv som kan ändra eller justera det som du själv tycker, men man skall inte bara hoppa på det någon annan tycker utan att ha tänkt själv och kommit fram till att jag eventuellt håller med helt eller delvis. Men det känns viktigt att de får träna på att möta olika åsikter redan i skolan, får träna på att argumentera för och uttrycka sig i gruppen. Som lärare behöver vi uppmuntra denna typ av dialog och också vis att vi kan acceptera olika åsikter och inte bara säga "nej eller det går inte." Jag tror att fler elever kan få en mer nyanserad och elevnära bild av demokrati om vi tänker och jobbar för den här typen av saker.

    SvaraRadera
  19. Så intressanta tankar, Elinore! Precis som Jennifer tidigare skrev, så har nog inte jag heller tänkt så mycket på konsekvenserna utav röstandet, utan mest bara tänkt att det står i LGR11 att vi ska ge eleverna kunskaper om demokratiska principer och att röstandet är en del av det, och att det dessutom ett ganska snabbt och enkelt sätt att utöva elevinflytande. Men när man tänker efter så är ju exempelvis riksdagsval och liknande, som man kanske främst tänker på när det kommer till demokratiska omröstningar, anonyma så varför skulle inte omröstningar i skolan kunna vara det? Det sker ju väldigt ofta som de flesta andra redan skrivit att eleverna röstar som kompisarna gör eller ändrar sitt val när de ser att ett annat alternativ fått fler röster än det de först valde, och då tappar ju omröstningen sin mening. Kul att få så många tips på hur man kan göra omröstningar istället!

    Gillar också dina tankar om vikten av att kunna argumentera för sin sak. Jag tror att det är viktigt att man tidigt börjar arbeta med argumentationer, och inte bara när det är dags att skriva argumenterande texter i svenskan eller hålla debatter på SO-lektionerna. Och som du skriver, jätteviktigt att vi som lärare är förebilder och visar hur man gör, och att man hela tiden arbetar för ett tillåtande klassrumsklimat där alla vågar ha en åsikt.

    Tack för ett intressant och tankeväckande inlägg!

    SvaraRadera
  20. Hej!
    Intressant tanke, har inte riktigt reflekterat över ”riskerna” med röstning med handuppräckning. Att många faktiskt röstar som kompisarna, de tuffare i klassen eller kanske bara inväntar vad majoriteten röstar på. Då finns det faktiskt ganska mycket att arbeta med i ett klassrum, och det är att bygga upp en stabil och trygg grund där alla kan känna att de duger som de är och där man fritt får dela med sig av sina tankar, åsikter och funderingar utan att bli skrattad åt. För att känna sig trygg krävs det att man känner varandra och det är då vår uppgift och vårt ansvar att vi ger tid till gruppstärkande övningar. I skolans värdegrund står det klart och tydligt att eleverna ska ges möjlighet att påverka sin skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt ges möjlighet att utveckla förmågor för att aktivt verka i demokratin. Det gäller att väva in det i vårt dagliga arbete. Det kanske kan upplevas som att det då tar tid från viktig kunskapsinlärning, men det får helt enkelt tas igen sen när gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans.

    Jag hade en sådan diskussion med min LLU på min skola, där hon försökte arbeta med så mycket elevinflytande som hon bara kunde. Ett tidigare exempel jag skrivit om förut är just att de fick rösta om sina kommande matematikprov. Det många tänker är just att det är rättvist, demokratiskt och att det framför allt går väldigt fort med handröstning.
    När jag läser blogginläggen nu funderar jag på om alla verkligen röstade som de själva ville …? Är det kanske bättre att i vissa frågor rösta helt anonymt? Behöver alla frågor beslutas om i det öppna? Det jag vill få sagt är att i vissa frågor kan man rösta öppet med handuppräckning och i andra kanske viktigare frågor få rösta anonymt för att säkerställa att allas åsikter verkligen kommer fram.

    /Rita

    SvaraRadera
  21. Sara Thell Andreasson

    Detta är många bra tankar som cirkulerar har jag läst. Jag anser nog att det kanske beror lite på vilket område som man ska rösta om och vad frågan gäller hurvida röstning ska ske. Dock som många påpekar så är det ett bra sätt att lära ut demokrati och koppla det till eleven. Handuppräckning kan nog funka i lägen då det gäller snabba och enkla beslut, medan min LLU använde sig av en liten sk. "Whiteboard" (vilket i själva verket var en inplastad A4 sida), där eleverna fick skriva ner ett svar och visa upp. Här kunde det ibland visa sig att vissa dröjde ett tag med sitt svar för att se vad majoriteten skrev, vilket kanske inte alltid var det optimala. En annan variant var att de fick lägga en lapp i lådan på väg ut på rasten och alla var tvungna att lägga en oavsett om de hade skrivit något eller inte. Detta var ju för att inte peka ut någon om det gällde att rösta fram en åsikt. Jag tror att det gäller att ha flera olika varianter för att få ett rättvist och ärligt beslut. Att rösta anonymt kan ibland vara bra, men samtidigt är det bra att eleverna kan lära sig att stå för sina åsikter. Det finns mycket att fundera på!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar