Normkritisk
Normer. Vilka normer har jag med mig in i klassrummet? Är
mina normer de som är de rätta? Om en lärare undervisar och har ett väldigt
smalt seende på vad som är normalt så kan det få konsekvenser. Som lärare
behöver man ha en bred syn på vad som är normalt. ”Ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning,
ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling”
(Skolverket, 2011, s.7). För att
undervisningen ska kunna bli så bra som möjligt så behöver läraren ha kunskaper
kring de olika ämnena kring diskriminering, det räcker inte med att man
undervisar efter sitt eget tänkande och tyckande kring dessa frågor (Elmeroth,
2012, s.56). Elmeroth och Eek-Karlsson (2012)skriver
även att det är de som anser sig tillhöra normen som har ett övertag i makten
om att få diskriminera andra (Elmeroth, 2012, s.125). Därför är det viktigt att
bredda elevernas syn på de olika normerna som finns i skolan och i vårt
samhälle för att minska diskrimineringarna.
Om läraren har en bred syn på var normgränserna ska gå och
förmedlar dem vidare till sina elever medför det att även eleverna får en
större syn på varandra om vad som är normalt, till exempel kring de olika
punkterna i läroplanen som kön, etnisk tillhörighet, religion och ålder. För inte vill vi väl att den syn vi har idag
på att det ska vara en” man, vit, västerländsk, medelklass, heterosexuell och
icke-funktionshindrad” (Elmeroth, 2012, s.29), som ska ha den mest gynnade
platsen i vårt samhälle?
Men hur skulle man rent praktisk kunna arbeta kring olika
normer i skolan? Själv har jag inga egna erfarenheter från mina VFU-perioder,
där man har spenderat hela lektionspass kring normer. Har ni några egna
erfarenheter eller tips på hur man kan arbeta kring normer som ni vill dela med
er av?
Bild hämtad från creative commons.
https://openclipart.org/detail/15048/people
Skapare: nicubunu
Namn på verket: People
Jag har inte heller någon erfarenhet ifrån mina VFU-perioder med att arbeta normkritiskt. En tanke som slår mig nu är att man kanske kan använda en högläsningsbok som handlar om något som är ”utanför normerna” och sedan ha antingen sokratiska samtal eller filosofi med barn som det står om i modulen om ”Delaktighet och inflytande”. Det finns säkert många sätt att arbeta med det och det vore bra med många tips.
SvaraRaderaJag tycker det var en väldigt bra jämförelse i boken ”Normkritiska perspektiv” där Lotta Eek-Karlson jämför diskriminering med en storm. Befinner man sig inom normen så är allt lugnt precis som i stormens öga där det inte blåser något alls. Ju längre ifrån stormens öga man befinner sig, desto mer stormar det. Hon beskriver det med att en heterosexuell kvinna inte ens behöver berätta att hon är heterosexuell, medan en homosexuell kvinna måsta tala om att hon är det, dvs. komma ut ur garderoben. Eek-Karlsson menar även på att alla som arbetar i skolan behöver rannsaka sig själva, i hur den egna synen är på etiken och eleverna, för att kunna behandla alla likvärdigt. Hon avslutar kapitlet med ”Vi som arbetar i skolan står inför en stor utmaning. Att göra stormens öga större, mycket större. Vågar du anta den utmaningen?”
Detta är ett viktigt ämne att diskutera och precis som du skriver behöver vi som lärare bredda elevernas syn på normer, men först tänka efter själva hur vi tänker om andra människor och framförallt behandlar andra människor utifrån normerna.
Jag har inte heller några erfarenheter kring arbete med normer från min VFU. Jag håller med Camilla om att högläsningsböcker är en bra start, att börja läsa böcker där karaktärerna går utanför normerna. Jag tror det är viktigt att visa barnen att det inte är fel att gå utanför de normer som finns och visa på att många faktiskt gör de, det är inget fel med det. Exempelvis har jag alltid mött killar som säger att killar inte kan bära rosa, nagellack eller ha klänning, detta är en norm som funnits i alla år. Dock vet jag mängder av killar som faktiskt använder rosa och så vidare och det är därför viktigt att visa på att det är normerna det är fel på och inte dessa pojkar. Jag vet exempelvis när jag arbetade i förskolan där en pojke alltid använde nagellack. I början sa vissa pojkar att det var "tjejigt", men efter några dagar började även dessa killar inse att det inte är något fel att man är kille och använder nagellack, utan även de började ge komplimanger för det istället.
SvaraRaderaLäraren har en viktig uppgift att ta upp normer i skolan och visa på att de finns, för att eleverna sedan skall kunna se bort ifrån dem. Jag tror, som Lotta Eek-Karlsson skriver, att en viktig del för att komma dit är att läraren själv börjar reflektera kring sin egen syn på normer för att sedan kunna arbeta normkritiskt i sitt klassrum.
Jag upplevde inte hela lektioner eller speciellt mycket annat normkritiskt arbete under min VFU period det var en del om värderingar men kan inte minnas en enda diskussion om normer. Jag håller också med om att böcker är en bra väg att gå när det kommer till att öppna upp för diskussioner i undervisningen. Här tror jag att det är väldigt viktigt att gå igenom materialet man tänkt använda sig av ordentligt innan för att se över vilka normer som styr i just den här boken men också att reflektera över vad jag själv har för dolda föreställningar och antaganden sedan tidigare så man hinner reflektera över hur man ska tala med barnen och kan vara en god förebild. Men i det stora hela så är det kanske inte så mycket enstaka lektioner det handlar om utan kanske mer att vara öppen och försöka skapa ett mångfald i sin undervisning där man inkluderar olika ojämlikheter istället för att lyfta dessa under några enskilda tillfällen. Som lärare måste tänka på vad man själv förmedlar genom sättet man talar och agerar allt som vi har med oss i vårt bagage formar och bidrar till den makt vi utövar som lärare.
SvaraRaderaNågon annan än jag som känner hoppsan, vågar jag öppna munnen igen ;)
Filmen från UR-Normkritiskt perspektiv fick mitt mod tillbaka, hon talade om att enda sättet att utvecklas är att älska sina misstag. Att tala om sina misstag och gärna i en lärargrupp tror jag också kan vara väldigt utvecklande så man får andra människors perspektiv på olika svårigheter vi kan tänkas möta.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDu tar upp ett intressant och viktigt ämne i ditt inlägg. Och jag håller med er att normer måste tas upp och diskuteras i klassrummet. Under min VFU läste min LLU läste en bok som handlade om olika familjekonstellationer. De förde diskussion i klassen om att olika familj kan se och leva på olika sätt. Samtidigt togs det upp att alla familjer också är väldigt lika varandra, dvs vi har samma behov av kärlek, omsorg, bekräftelse, etc.
SvaraRaderaDärtill utmanar Fredrik Plahn, som är rektorn på min VFU-skolan, normer genom att måla naglar sedan 2014. Här kan ni läsa om honom https://mitti.se/nyheter/rektorn-som-utmanar-normen/
Vidare anser jag att lärare ska prata med sina elever om att alla människor inte bara är olika på olika sätt, utan också tar upp likheter, till exempel mänskliga rättigheter, grundläggande behov, etc. Det är viktigt att eleverna ska skapa förståelse om att det är vi själva som skapar normer som leder till att vi delar människor i olika kategorier, nämligen en vi-grupp och en dem-grupp. Detta leder till att man ofta olika värderar och bemöter de olika grupperna vilket leder till segregering och intolerans.
Jag har hittat en kort film där lärare bryter könsstereotyper, som Amanda skrivit om https://www.youtube.com/watch?v=CNLml4B2euM
Intressanta tankar, när vi diskuterade normer i vår grupp kom vi in på det här med att man som lärare troligtvis gör och säger mycket i klassrummet som man inte reflekterar över, just pga. att det anses vara det ”normala” (och egentligen det som borde brytas). Men eftersom att man är så van att ”det är så det ska vara” så är det också något man gör utan att reflektera över varför.. Som fler redan varit inne på här, så tror även jag det är viktigt att man som lärare är öppen för olikheter och att man i allt arbete försöker skapa mångfald och gå utanför de normer som redan finns. Samt att alltid inkludera olikheter istället för att enbart lyfta detta vid enstaka tillfällen. Mobbning och kränkningar grundar sig ofta i olikheter, så att också visa på likheter som Oksana skriver om, tror jag är jätteviktigt. Man glömmer nog bort likheterna lite när man ständigt vill inkludera att alla är olika. Men oavsett hur mycket olikheter vi har, så har vi ju ändå en hel del likheter och även dessa är viktiga att diskutera med eleverna.
SvaraRaderaFör att svara på din fråga om hur man rent praktiskt skulle kunna arbeta med normer i skolan så tänker jag att det dels går att välja arbetsmaterial som visar en annan bild än dagens norm. Men också att det blir mycket värdegrundsarbete där man kan visa på att vi ska respektera varandra, att det är okej att vara olika och att det istället kan få bli det ”normala”.
Jag håller med Tania att det inte handlar om enstaka lektioner utan ett mångfald och att reflektera och själv bli normkritisk. Jag gillade också filmen från UR med normkritiskt perspektiv där hon säger älska dina misstag.
SvaraRaderaJag känner lite att som lärare måste man verkligen tänka till hela tiden, hur man pratar, vad man pratar om, sitt kroppsspråk a allt... lite överväldigande att man måste vara så medveten hela tiden... Eller tänker jag helt galet?
Att göra barn normkritiska hur gör man? Det måste väl vara en process antar jag. I filmen var det gymnasieelever. Hur gör man med 7 åringar?
När jag började inom skolan för ett par år sedan så jobbade jag på ett fritids där de öppnade ett "spa". Det var nagellack och hårprodukter och de hade gjort i ordning det jättefint. De hade tidsbokning och en massa spa grejer som det gick att välja på. Jätteroligt initiativ, där killarna och tjejerna var lika deltagande. Alla hade nagellack, alla fixade och var med det var jättfint att se.
Jag provade året efter att göra detta själv på det fritids jag jobbade på då och genomslaget var helt annorlunda, där var det tjejerna som passade upp på killarna, nagellack och hårfixande, tills en pappa tyckte att det var töntigt med nagellack på killarna, då var hela grejen borta hos killarna. Det är viktigt hur vi bemöter våra barn, och andras.
Vi är säkert på väg mot ett normkritiskt samhälle men jag tror att vi är långt ifrån genusnormen.
Jag har erfarenhet från en fjärdeklass där eleverna inom ämnet svenska fick arbeta med kända sagor, exempelvis Snövit och de sju dvärgarna, och "skriva om" berättelsen så huvudpersonen var av det motsatta könet osv. Den övningen skapade många intressanta diskussioner och ledde till kloka tankar hos eleverna!
SvaraRaderaVäldigt intressanta inlägg.
SvaraRaderaDet är svårt att vara normkritiskt när skolan är traditionsbunden och beteenden är nedärvda sedan generationer men vi får jobba vidare med mångfald som mål.
En sak som man kan tolka som en norm är att lärarna i klass 1-3 nästan alltid är kvinnor och det är inte så innovativt kan man tycka. Det kan ge dubbla signaler till eleverna att mångfald inte gäller bland lärare inte genusmässigt i alla fall. Pojkar och flickor ska behandlas och undervisas lika men det sker endast av kvinnor som det ser ut i skolan idag.
Bara en reflektion i ämnet normkritik!
Jag tycker personligen att det här med normer är väldigt intressant och spännande att diskutera. Enligt Lotta Björkman behöver vi normer för det sociala samhället, och visst är det så! Hon nämner också att det finns bra och dåliga normer, men vad är då en bra norm och vad är en dålig norm? Det är intressant att diskutera kring det här om vad en lärare har med sig för normer in i klassrummet. Jag tror det är mycket viktigt att man då och då reflekterar över det för att utöka sin medvetenhet. Eva Amundsdotter säger att det är bra att tillsammans i lärargrupper kunna ”fila” på sina misstag ihop och det tror även jag är mycket viktigt. Mattias Lundin skriver också i ”Normkritiska perspektiv” (2012, s.59) att det är viktigt att lärare ges utrymme att arbeta kring normmedvetande i alla sammanhang.
SvaraRaderaJag har inte heller några större erfarenheter av att jobba med normkritik i skolan, som ni säger tror jag att det kan vara en bra idé att använda sig av högläsningsböcker och diskutera dessa. Men samtidigt tror jag precis som Tania skriver att det är viktigt att man kontinuerligt arbetar med normer istället för att belysa dem vid enstaka tillfällen. Om man arbetar med det mer kontinuerligt tror jag att också eleverna tar det till sig bättre.
Jag blev väldigt inspirerad av det youtubeklipp som Oksana länkade i en kommentar ovan. Det var intressant att se att eleverna nästan endast målade män till de yrken de skulle få rita. En tanke som slog mig är att man i ett arbete kring yrken i SO skulle kunna lyfta dessa könstereotyper. Då får man med arbete kring normer. Och i det centrala innehållet för åk 1-3 står ju faktiskt att både yrken och normer och regler ska lyftas i undervisningen (Skolverket 2011, s.216).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaIntressanta inlägg kring ämnet normer och hur man kan arbeta med dem i klassrummet. När jag läste artikeln om rektor Fredrik med blå naglar tänkte jag att jag kan delge mina erfarenheter från VFU. F-klassen och 1:orna med uppfinningar. Eleverna fick se på filmen "Mitt liv som grej" och den dagen vi arbetade med nagellack ordnade vi en manikyr-studio just för att arbeta med normer. Det fanns väntrum, nummerlappar, ett bord med olikfärgade nagellack och fem elever (tre flickor, två pojkar hade tillfrågats innan) fick "arbeta" i studion. I början var det ett par pojkar som inte ville delta, men efter att de sett alla färger, klisterdekorer och kanske för att andra pojkar fick sina naglar målade valde även de att delta. I F-klass hade vi en pojke som redan hade grönt nagellack
Raderaden veckan, så intresset fanns hos vissa. Det var en uppskattad lektion.
Jag hittade också denna sid med lektionstips kring normkritik som kan ge inspiration:
http://www.normkritiskpedagogik.se/412203962
Jag har faktiskt inte reflekterat kring arbete kring normer innan jag påbörjade lärarutbildningen. Men nu när jag satte mig och funderade på det så kom jag på att en lärare på en skola där jag vikarierade hade "problem" i sin klass med att vissa elever påpekade vad andra hade för kläder på sig och hur de såg ut. Läraren snappade upp detta och veckan därpå hade hon en "temavecka" kan man väl kalla det, där hon kom till skolan iklädd diverse underliga kläder och blandade alla möjliga färger och mönster med accessoarer och frisyrer. Under den veckan diskuterade de i klassen om man blir en annorlunda person för att man inte är eller ser ut som alla andra. Det hade varit intressant om jag fått höra deras diskussioner mer i detalj, men jag fick känslan av att eleverna förstått budskapet = vidgat sina gränser för normen.
SvaraRaderaMånga intressanta inlägg kring normer ni har bidragit med! Era tips på olika aktiviteter som man kan göra med klassen som högläsningsbok, olika tema veckor osv är något jag kommer ta med mig. Att lyfta fram varandras olikheter till barnen är viktigt för oss att kunna förmedla i våra klassrum.
SvaraRaderaVäldigt bra inlägg och jag håller absolut med dig om att en lärares normer "smittar av" vilket är positivt så länge man har just en bred normsyn och är öppen för att olika är rätt. dock så är det inte helt ovanligt att man blir i liten skala motarbetad från hemmet där det ibland förekommer gamla normer och värden. Dagens samhälle är ju betydligt öppnare än det var för 10-15 år sedan, men man får inte glömma att det fortfarande lever kvar många gamla normer och värden.
SvaraRaderaJag vet ju inte hur andra har det, men jag kan tycka att (framförallt på ena sidan i min släkt) så uttrycks många gamla fördomar. Min mormor och morfar är i 80 års åldern och är inte öppna för det "nya" i dagens samhälle, dom har svårt för människor med annan etnisk tillhörighet och även annan sexuell läggning. framförallt dessa två aspekter är "känsliga", jag kan ju även märka viss antydan ibland att dessa värderingar omedvetet eller i viss mån smittat av sig på deras barn och man kan ibland höra det i deras prat. Så vist spelar även hemförhållanden och åsikter in.
jag har varit inne och läst endel på denna sida, och tycker att dom har mycket bra att komma med.
http://www.umo.se/Om-Umo/Sa-arbetar-vi/Normkritiskt-angrepssatt/
Jag tror att en viktig aspekt är just att vara medveten om Norm kritiskt tänkande och att man jobbar med det, både i liten och stor skala. Sen att man håller sig uppdaterad.